Luuna Persson

Tack för alla skratt och fina minnen. Vila i frid

Finaste du. För många år sedan fick jag vara en liten del i ditt liv och det är jag så tacksam för

När du och Sabine stod utanför mina föräldrars dörr, när jag var i 11 års åldern . Från den dagen har vi alltid varit vänner i ur och skur! Utan dig och Sabine hade jag inte levt som jag gjorde då! Vi gjorde allt! En fantastisk barndom och vi växte upp tillsammans! Är är så lycklig över ni kom till mig! Att ni ville ha mig som vän! Du har en massa vackra namn, men för mig kommer du alltid att vara Caroline! Du fattas mig! Det gör så ont! Du var en av mina bästa vänner! Utan dig, hade jag aldrig träffat din fantastiska familj och era vänner! Vi var ett stort kompis gäng! Men för det mesta var det du, jag, AD och Sabine! Även om vi inte träffades, så höll vi kontakten efter att jag flyttade! Men nu känns det så tomt! Jag minns att du du sa du behöver inte ljuga för att behålla mig som vän! Då hade jag inga vänner och viste inte hur jag skulle hålla er kvar. Ni lärde mig att ni fanns där! Jag fanns för dig hela tiden och vet du!

Luuna, en vacker själ. Vi pratade och diskuterade på ett sätt andra kanske inte förstår. Vi hjälpte varandra, att för förstå den andra. Vilsna båda två många gånger. Tårar har fällts över detta öde. Saknad själ