Det kommer en dag när jag är borta.
En dag då mitt liv har tagit slut.
Så länge du minns mig är jag kvar ändå och finns i din närhet som förut.
Jag finns där i vågen invid stranden.
Jag finns där i vårens varma vind.
Jag finns där och leder dig vid handen ibland.
Jag finns där i tåren på din kind.
Jag finns där i blommans spröda knoppar,
i fågeln som sjunger i ett träd.
Jag finns bland de fjärilar som fladdrar kring
på åkrar med mognande säd.
Jag finns i ett regn som slår mot rutan
och i flingor av fallande snö.
Jag finns i musiken som du hör på ibland.
Så länge du minns kan jag ej dö.
Det kommer en dag när jag är borta.
En dag då mitt liv har tagit slut.
Så länge du minns mig är jag kvar ändå och finns i din närhet som förut.
Jag finns där i vågen invid stranden.
Jag finns där i vårens varma vind.
Jag finns där och leder dig vid handen ibland.
Jag finns där i tåren på din kind.
Jag finns där i blommans spröda knoppar,
i fågeln som sjunger i ett träd.
Jag finns bland de fjärilar som fladdrar kring
på åkrar med mognande säd.
Jag finns i ett regn som slår mot rutan
och i flingor av fallande snö.
Jag finns i musiken som du hör på ibland.
Så länge du minns kan jag ej dö.
TILL MINNE
Det kommer en dag när jag är borta.
En dag då mitt liv har tagit slut.
Så länge du minns mig är jag kvar ändå och finns i din närhet som förut.
Jag finns där i vågen invid stranden.
Jag finns där i vårens varma vind.
Jag finns där och leder dig vid handen ibland.
Jag finns där i tåren på din kind.
Jag finns där i blommans spröda knoppar,
i fågeln som sjunger i ett träd.
Jag finns bland de fjärilar som fladdrar kring
på åkrar med mognande säd.
Jag finns i ett regn som slår mot rutan
och i flingor av fallande snö.
Jag finns i musiken som du hör på ibland.
Så länge du minns kan jag ej dö.
Det kommer en dag när jag är borta.
En dag då mitt liv har tagit slut.
Så länge du minns mig är jag kvar ändå och finns i din närhet som förut.
Jag finns där i vågen invid stranden.
Jag finns där i vårens varma vind.
Jag finns där och leder dig vid handen ibland.
Jag finns där i tåren på din kind.
Jag finns där i blommans spröda knoppar,
i fågeln som sjunger i ett träd.
Jag finns bland de fjärilar som fladdrar kring
på åkrar med mognande säd.
Jag finns i ett regn som slår mot rutan
och i flingor av fallande snö.
Jag finns i musiken som du hör på ibland.
Så länge du minns kan jag ej dö.
Det går inte en dag utan att jag tänker på dig pappa lilla. Häromdagen var det en klocka som haltade, då log jag för mig själv.. för du sa alltid att det gör ont i hjärtat när de haltar, idag förstår jag vad du menar med det. Det är snart 1 år sen du somnade in, så tacksam för att jag fick vara vid din sida den sista tiden i ditt liv. Att få hjälpa dig som jag gjorde de sista åren, handla, tvätta, städa och ta dig ut på en härlig tur med bilen, kolla grödorna på åkrarna osv. Att hjälpa dig vidare till ett särskilt boende, att du skulle få känna dig trygg, att sälja ditt hus samt tömma det på alla saker du samlat på dig under åren vilken resa vi gjorde pappa lilla.
Kram från din dotter Terés
I fredags tog vi farväl av dig i Mörrums kyrka, det var en ljus och fin begravning.
Inledningen med Kungliga Kronobergs regementes marsch, precis som du önskade ha det.
Och du var med oss, för som lågorna på ljuskronan till vänster om altaret fladdrade när Patrik Stenholm slog taptot så var det utan tvekan du.
Var taptot inte riktigt som du tänkt dig? Kanske ännu bättre än det brukar vara.
Patrik förklarade att han körde ngr repriser och när man kör själv så bestämmer man själv😉.
För oss som satt i kyrkan var det oerhört mäktig.
Jag lovade dig tapto, och det fick du lilla pappa, det var det sista jag kunde göra för dig.
Sov gott lilla pappa.
Det kommer en dag då vi möts igen.